Bra liv och skitväder

Blev väckt av Sofia som inte fick kontakt med sin flickvän som bor ovanför mig. Hon hade bara ringt 14 samtal utan att få svar. Så jag kan förstå att hon blev orolig. Så det var bara att vandra upp en våning för att kolla läget, Det var ingen fara det var bara Theresa som sov ovanligt bra och hårt.

Ett stilla regn faller utanför mitt fönster. Trots skitvädret och att jag blev väckt alldeles förtidigt, känns den här dagen helt ok.

Dagen börjar bra med beröm för ett bra jobb som "reservförälder" av berörd myndighet. Känns extra bra när jag vet att jag har satsat allt och att andra också kan se det.

Den här dagen är en vad jag kallar fixar och slappar dag. Ibland behöver man nog dessa dagar.

• Tänk att få samtal gjord och att du dessutom kommer fram.
• Att få ligga på sängen med en bra bok och hunden bredvid och katten på magen.
• Att tillåta sig att fuska med hund promenaderna.
• Att äta onyttigheter.

Jag tror att man behöver de här dagarna som dom sa i "Stjärnorna på slottet" igår. Att bara få vara, men framför allt att våga bara vara.

Fick veta att jag får mina luckor i köket hämtade på onsdag 4/1 för omlackering. De ska bli grå. Tror att det kommer att bli läckert, framför allt när det nya svarta golvet är på plats. Det svarta och grå kommer att bryta av fint mot det annars så vita köket.

Nu är det dags för en ny fusk promenad. Hunden verkar också rätt nöjd över att få en vilodag efter den sista tidens spaning och sök, natt vandringar och långturer med bil mitt i natten.

"Patrik 1,5" Min karriär som reservförälder

Strax före midnatt i december ringer min telefon. Det är en för frågan om jag kan agera jourhem. Visst självklart. En unge (ta bort kommat i rubriken så ser du åldern) som är på kant med sin familj.

Låter enkelt men jag vet att det troligtvis är betydligt mer som ligger bakom.

Under första tiden fungerar allt nästan för perfekt. Så jag anar att "bomben" kommer att spricka längre fram. Vilket den också gör.

Allt börjar med en väska, med ett innehåll som är olagligt att bära omkring på i offentlig miljö. I samband med detta drar X. Håller sig borta, hela natten. X vägrar att svar i telefon eller på sms.

Ibland är den avstängd, ibland blir jag bort kopplad, däremot kan jag se att mina sms når fram.

Jag drar ut mot X krokar av staden mitt i natten, med min hund. Han är en bra spårhund så han markerar vitring av X, Ber X att möta mig, men längre än så kommer jag inte.

Åker tillbaka hem vid 1.30-tiden på natten, Sover ett par timmar. Väcks av telefon från soc. Sedan är det helt kört att somna om och inte har jag tid till att sova.

Med lite data kunskaper är det inte speciellt svårt att kartlägga X:s livskarta.

Efter mycket om och men lyckas vi (jag, föräldrar och berörd myndighet) etablera en kontakt med X). Jag avtalar en tid med X. Nu återstår bara att se om X dyker upp.

Det blir "bingo". X meddelas att det är dags att packa för nattlig färd upp i ödemarken . jag plockar av X nycklar, mobil telefon, buss kort. medan X packar låser jag underlåset och hämtar bilen.

Jag har bestämt mig för att inte ifrågasätta vad X håller på med. Tystnaden kan ibland vara jobbigare än att bli ifrågasatt. Vill X prata så får X starta samtalet.

Mitt uppdrag börjar närma sig sitt slut. Jag har bara en del kvar transporten mot skogarna. Tystnaden är lika kompakt som mörkret runt bilen. Eftersom avresan gick väldigt snabbt så glömde jag radion, så här kan vi prata om tystnad. Det ända som hörs är X mobils som piper och ringer med jämna mellanrum i min ficka.

Efter 40 mils natt körning är jag åter hemma och har fått till baka mitt liv.

Det ända som jag är helt säker på att i de lugnaste vatten simmar de fulaste fiskarna. Se upp för P.S och K.L Och att det handlar om mycket mer än att X är på kant med sin familj.

Och att min karriär inom jour- och familjehem är över för min del.

Trots allt tror jag min ADHD (snabbt kreativt tänk) och AS (noggrannhet) är en tillgång i dessa sammanhang. Ett annorlunda tänk är bra att ha.

(Väskan har lämnats över till Polisen)